Reflektioner efter praxisseminariumet

Halvvägs in i praktikperioden, träffades jag och tre av mina medstudenter på ett praxisseminarium. De frågor som vi var och en presenterade handlade bland annat om problematiken som kan uppstå kring elever med behov av anpassad studiegång, där elevens behov inte tillgodoses av skolan på ett gynnsamt sätt. VI diskuterade även hur man bemöter en stökig och högljudd klass, hur man hanterar de elever som stör övriga i klassen utan att behöva ”skicka ut dem” i kapprummet. Vad som slog mig efter vårt seminarium är att just på min praktikplats har jag inte stött på dessa två problemområden. De tre elever i klassen med  anpassad studiegång har ett mycket väl arbetande team runt sig såsom specialpedagoger, extra resurser i undervisningen och en mycket rutinerad klassföreståndare. Jag får mer uppfattningen att lärarlaget och övriga personal upplever att föräldrar till dessa barn inte engagerar sig på ett önskvärt sätt i den planerade undervisning som upprättats för deras barn. Vad gäller stökiga klassrum så har jag inte fått uppleva det som mina kurskamrater beskrev under seminariet. ”Min” klass är mycket lugn och eleverna nästan lite återhållsamma som grundar sig i en osäkerhet och rädsla för att säga/göra fel. Detta säger även min handledare. Däremot vet jag att det finns andra klasser på skolan som har en mer högljudd nivå, men över lag är hela skolan en harmonisk skola med ett sammansvetsat arbetslag där de flesta har lång erfarenhet inom skolvärlden.

Vi diskuterade även miljön på våra praktikplatser och hur det påverkar elever och personal. En medstudent berättade om att de byggde om på skolan, vilket medför liten yta i provisoriska klassrum i form av baracker, ingen matsal utan lunchen serverades i klassrummen. Detta upplevdes som en stressande och orolig miljö hos eleverna. På min praktikplats pågår ingen byggnation alls, lokalerna är desamma som när skolan byggdes för över 25 år sedan och skolgården är en trygg plats med olika lekställningar, öppna ytor, fotbollsplan och dessutom ett större parti skogsdunge. Eleverna har många alternativ på sysselsättning under rasterna, dels har gymnastikläraren applicerat en ny form av rastaktivering, vilket är att två elever från varje klass har fått vara med under en dagskurs kring olika lekar man kan starta på rasten. Detta märks av måste jag säga, för större delen av alla elever utför någon form av uppstyrd lek som innefattar motion och rörelse. Jag upplever att skolans elever blir positiv påverkade av  miljön runt skolgården, även utanför skolgården är det lugnt och harmoniskt, inga stora vägar eller massa annat oväsen som utgör någon stressad tillvaro.

Nu är tre veckors praktik över och imorgon startar matematikstudier inne på GU. Jag är mer taggad än någonsin på att ge järnet med studierna, dessa veckor på praktiken har varit så fantastiskt roligt! Jag har hunnit lära känna eleverna i klassen, alla namnen sitter, så jag kommer sakna att vara med dem faktiskt. Jag har fått jättefin respons och av min LLU och även andra lärare på skolan som jag lärt känna. Till och med har jag blivit tillfrågad och vikariat vid två tillfällen i höst! Nu är det matematik som gäller för hela slanten! 🙂

Ha det bra! /Mariella

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *