Blogginlägg 8

Aritmetik, diagnos.

img_5486

I samråd med min LLU, beslutade vi oss för att låta eleverna utföra en diagnos med multiplikationstabeller med blandade tal mellan 2:ans och 9:ans tabell. Klassen har just nu introducerats för kort division i matematikundervisningen och min LLU ansåg att det var lämpligt för min del att göra en kartläggning kring elevernas kunskaper kring multiplikationstabellerna. Hon upplever att flera i klassen fortfarande kämpar med att tabellerna ska sitta. Jag planerade in tillfället för diagnosen på en måndag efter rasten kl. 09.30. Det kändes som en gynnsam tidpunkt då eleverna precis fått en paus i friska luften samt relativt tidigt på dagen. Nästan halva klassen var klar redan efter 4-5 minuter, men jag stoppade diagnosen efter tio minuter, då hade alla skrivit klart förutom tre elever.

  1. Vilka svårigheter visade sig eleverna ha?

Utav klassens 23 elever, hade 10 elever alla rätt. Utav de elever som hade skrivit felaktigt svar på någon uppgift, handlade det om något enstaka slarvfel som de själva upptäckte vid mikrolektionen. Utav de elever som hade slarvfel, var det flera som var klara med diagnosen snabbast vilket i sig kan ses som en svårighet. Uppskattningsvis 5-6 elever i klassen hade upprepade felsvar som tyder på svårigheter med multiplikationstabellen, framförallt de högre tabellerna. Jag identifierade tre svårigheter som utmärkte sig mest hos dessa eleverna. Det första var att tiokompisarna inte är helt inlärda.

Ex. 8 + 2 = 10, 7 +3 = 10 osv.

Några av eleverna behövde längre betänketid för att komma fram till vilken tiokompis som hör ihop med vilken. Det andra var att vissa hade problem vid växlingar, framförallt vid subtraktion som de använde vid huvudräkningsstrategin ”lägga till/ta bort”.

Ex. 8 x 8 à 10 x 8 = 80 à 80 – 16  = ? 

Det tredje var att flera hade svårt att se sambandet mellan ett multiplikationstal och dess hälft.

Ex. 8 x 6 = 48 och att hälften av det talet är 4 x 6 eller 8 x 3.    

  1. Hur förberedde du mikroundervisningen?

Jag förberedde mig genom att skriva upp några valda uppgifter som var olika lämpade på olika huvudräkningstrategier.

Ex. 9 x 4, 8 x 4, 4 x 4.

Här ville jag att eleverna skulle beskriva hur de tänker när de räknar, vilken strategi de själva använder och om något sätt är enklare beroende på vilket tal det är. Jag planerade att använda mig av areamodellen för att förklara sambandet mellan ett tal och dess hälft när man använder sig utav huvudräkningsstrategin ”hälften/dubbelt”. För att konkretisera växlingar som vissa elever hade problem med, planerade jag att använda mig av en tallinje.

  1. Vilket innehåll var lätt/svårt att få eleverna att förstå?

Eleverna förstod lätt hur jag förklarade strategin att ”lägga till/ta bort”, t.ex. 7 x 9, där eleven fick förslaget att tänka 7 x 10 och sedan subtrahera med 7. Jag upplevde att samtliga elever under minilektionen förstod detta och tyckte det var en bra strategi. Vad eleverna upplevdes ha svårt för var att t.ex. hälften av 6 x 8 är 6 x 4 och 3 x 8. Jag förklarade detta med hjälp av areamodellen. Jag  upplevde då att flertalet av eleverna tyckte det kändes mer lättbegripligt jämfört med att bara se det nakna talet.

  1. Vad kände du dig osäker/säker på?

Jag kände mig osäker på vilket sätt jag skulle konkretisera de olika strategierna. Efter en del funderingar beslöt jag mig för att areamodellen och tallinjen lämpade bäst utifrån diagnosens innehåll. Jag kände mig säker i dialogen med eleverna och jag kände att eleverna vågade diskutera med mig på ett tillförlitligt sätt. Jag satt enskilt med varje elev och kunde föra dialogen på ett diskuterande sätt oss emellan. Eleverna fick själva fundera och jämföra olika strategier vilket jag tyckte gav dem ökad förståelse för de olika strategier som vi diskuterade. Jag fick fantastiskt bra respons från de elever jag satt ned med, två av dem sa att de tyckte jag ersätta deras matematiklärare för att jag förklarade så mycket bättre J

  1. Om du skulle göra om det, vad skulle du ändra på?

Jag upplevde att jag hade velat sitta längre med eleverna och jag hade velat göra mikrolektionen med fler elever i klassen. De elever som fortfarande kämpade med tiokompisar och växlingar, hade jag velat ägna mer tid åt att förklara vårt positionssystem med alla begrepp inräknade. Det märktes på ett fåtal elever att de grundläggande kunskaperna inte finns etablerade och att inlärningen då brister i den pågående matematikundervisningen. Dessa elever har stora svårigheter att hänga med när klassen introduceras för t.ex. geometri.

/Mariella Johansson

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *